Ha Noi

Dags att åka hem!

Christofer

Histoires Intimes på L’Espace

Pham Thi Hao, Nguyen Quoc Thanh och Tran Hau Yen The är tre konstnärer verksamma i Ha Noi, som idag öppnade sin tre dagars utställning Chuyen Rieng Tu (Intimate Storie) på L’Espace, 24, Trang Tien, Ha Noi.

Tran Hau Yen The visar sin installation Hang La Graffiti.

"This art project is named 'Hang La Graffiti' as this area used to be notorious as red light area of the capital. In addition to the graffiti-decorated tree, there will be a huge garden of statues, which will be full of dead, dry khaya trees collected from all over the city."

Utställningen pågår i tre dagar.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om khaya, graffiti

Timeless Expressions

Alvar Aalto Houses - Timeless Expressions

Så heter utställningen som öppnade på Viet Art Center idag. Finska Ambassaden i Ha Noi står som värd i samarbete med Vietnam Association of Architects och Alvar Aalto Museum i Jyväskylä.

Alvar Aalto Houses - Timeless Expressions är en hyllning till den finske arkitekten och designern Alvar Aalto (1898 - 1976) och bjuder på ett litet utsnitt ur hans enorma - och mycket intressanta - produktion.

Finlands Ambassadör Pekka Hyvönen invigde utställningen tillsammans med bland annat Vietnams vice minister på Ministry of Culture Sport and Turism (MoCST) Mr. Tran Chien Thang - mannen som känner på ryggstödets kvalité - som jag guidade i Umeå för några år sedan. Ett kärt återseende!

"Architecture cannot save the world, but it can set a good example."
Alvar Aalto

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Alvar Aalto, Finland

Feson flickr

Feson har startat en flickr!

Bac Ha

Söndagsmarknaden i Bac Ha - 120 km från Sa Pa - är den största i området. En mötesplats för H'mong, Flower H'mong, Tay, Fla, Thai, Nung, Dao och Bo Y.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om söndag, marknad

Marknaden i Sa Pa

Marknaden i Sa Pa; en färgsprakande plats.

Christofer

Cat Cat View

Skymning över Sa Pa.

C.

Läs även andra bloggares åsikter om skymning, Cat Cat View

Hos Mrs. Tam i Ta Van

Nattåget från Ha Noi mot Lào Cai. Minibuss upp mot Sa Pa.

Första gången jag var i Sa Pa 2002 var staden en stillsam bergsby med en handfull hotel, restauranger och en måttlig mängd turister som strosade runt på marknaden och längs vandringslederna i dalgången. Sedan dess har Sa Pa utvecklats till en av Vietnams vikigaste turistmål. Det byggs nya hotel, restauranger, Internetcafén och resebyråer överallt och invasionen av turister är ytterst påtaglig.

Även CatCat View Hotel bygger ut. Hiss och fler rum med kanske en av världens
vackraste utsikter - i klart väder. En utsikt över dalgången som sträcker sig så långt blicken når. Terrassodlingarna klär bergsidorna och små hus och byar ligger inklämda i grönskan. Har man tur kan man skymta toppen av Vietnams högsta berg Phan Xi Pang (3143 m).

Efter frukost och en kort vila begav vi oss - undertecknad, min kollega Anna Rådström, studenterna Fanny Carinasdotter, Per-Arne Sträng, Lars Hedelin, Emma Pettersson och Frida Krohn och vår guide Yeeb Yaj - iväg på en sextimmars vandring genom dalgången. Morgonregnet försvann och solen värmde upp stigen genom H'mong-, Giay-, Xa Pho- och Daobyar.

På eftermiddagen kom vi fram till Giaybyn Ta Van, där vi skulle övernatta hemma hos Mrs. Tam. Kvällen blev en underbar tillställning med en middagen som bjöd på både ett välfyllt matbord och sång.

Vi vaknade vid fyratiden på morgonen av ett rejält åskväder som svepte in över dalgången, men vad gjorde väl det!

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Sa Pa, sång, åskväder

Kampong Phluk

Det tog drygt en timme att ta sig 16 km till byn Kampong Phluk. Först National Road 6, mot Phnom Penh; bred och fin väg. Efter cirka en mil svängde vi höger i riktning mot Tonlé Sap Lake. En väg som sista fem kilometrarna måste betraktas som en dåligt underhållen ko-stig!

Khmerbyn Kampong Phluk, med sina 3000 invånare, är ett kluster av så kallade stilted houses. Under regnperioden, när sjön växer, når vattenytan nästan ända upp till husen och man tar sig med båt till byn. Och i byn. Nu, under sista månaden av torrperioden, svävar husen 5-15 meter upp i luften på ett Plockepinn av stöttor och ribbor. En tung doft av torkade räkor hänger över byn medan invånarna förbereder sig för kvällens festligheter. Jag och Han Solo är här för att besöka en av hans vänner; Laisi.



Tio meter upp i luften möter hon oss och vill gärna visa sitt hus och bjuda på mat. Tillbakalutade i varsin hängmatta inväntar vi en enkel måltid bestående av ris och grillad fisk. Hon undrar om vi inte ska stanna över natten för att fira nyår tillsammans med hennes familj, men Vietnam Airlines väntar tyvärr inte på en upprymd Umebo som måste tillbaka till arbete.

Dags att åka till Ha Noi!

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om stilt house, torkade räkor, Umeå

Tonlé Sap Lake

Under regnperioden, mellan mitten av maj till början av oktober, sväller Tonlé Sap Lake till dubbla storleken. Den dramatiska processen gör att sjön blir till en av världens rikaste vatten med sötvattens fisk.

Eftermiddagen blev en vila från alla fantastiska tempel och istället en utflykt till Vietnamese Floating Village, en bit ut i Tonlé Sap Lake. Beroende på årstid så flyttar byn runt i sjön, men under april ligger den bara en bit från utloppet av Siem Reap River.
Båten från Chong Kneas Boat Transportation hade väl sett sina bästa dagar, men vad spelade det för roll när solen gick ner över en stilla flytande by.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om sötvatten, fisk

Khmer Rouge

Strax innan soluppgång var jag - Indiana Jones - och min stigfinnare Han Solo på väg mot nya äventyr.

Det hinduistiska templet Banteay Srei, tillägnat Shiva, ligger drygt två mil nordöst om Siem Reap och var länge kept off för besökare på grund av Khmer Rouge aktiviteter i området. Idag är det tillgängligt som ytterliggare en pärla bland all tempel i området.

Efter besöket och frukost åkte vi vidare mot templet Banteay Samré. Det var en skön känsla att gå omkring bland byggnaderna bakom den 83x77 meter långa muren; helt ensam. Att sedan varje byggnad vaktas av ståtliga lejon, som nästan opåverkade av drygt 900 år i den här värmen, gjorde inte besöket sämre.

På väg tillbaka stannade vi till vid ytterligare ett par tempel - Phum Srah Srang och Kutisvara - samt The Cambodian Landmine Museum.

Jag vet inte hur många människor jag sett bara på mina tre dagar i Kambodja som - i bästa fall - har proteser som ett resultat av bortsprängda fötter och ben. Landminor är fortfarande ett stort problem och återigen en påminnelse om Khmer Rouge grymheter.

Att besöka Kambodja utan att beröra Khmer Rouge och Pol Pot - Blood Brother No 1 - terrorvälde är en omöjlighet.
Innan jag och Han Solo skildes åt för lunchvila ville han visa mig en Pagod, i utkanten av Siem Reap, som uppförts till minne av offren i ett Kambodjas Killing Fields. Jag varken kan, vill eller kommer att gå in i detaljerna i den berättelse jag fick höra. Att försöka återge den fruktansvärda grymhet som Pol Pots regim utsatte sitt folk för mellan 1975-79, när uppskattningsvis 1,7 miljoner människor (ingen vet det exakta antalet) bokstavligen torterades till döds vore fullständigt förmätet.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Indiana Jones, Khmer Rouge, landminor, Pol Pot, Killing Fields

Folkbildning

Fantastiskt med denna tanke om folkbildning!
Precis som i Vietnam visar man i Kambodjansk TV matematik på bästa sändningstid. Lördagkväll klockan 20-21.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om folkbildning, matematik, TV

Temple of Respect

På avtalad tid drog vi iväg mot Temples of Angkor.

Jag kom inte ihåg när jag första gången såg bilder av Angkor Wat, men verkligheten överträffade alla föreställningar!
Det är svårt att hitta alla superlativ för att beskriva en soluppgång över denna mäktiga byggnad, men tårar av lycka är kanske det närmaste jag kan komma när jag försöker beskriva vad som mötte mig. Det vore närmast fånigt att försöka ge mig in i en guidad tur runt templet i denna blogg.

Efter denna storslagna start på dagen åkte vi vidare mot Angkor Thom - vilket betyder Stor stad. Huvudbyggnaden Bayon var inte lika omfattande som Angkor Wat, men vilken upplevelse. Drygt 200 stycken leende ansikten, insprängda i arkitekturen och min lycka var fullständig! (Jag är övertygad om att Tintins upphovsman Hergé var inspirerad av Bayon när han tecknade den underjordiska tempelstaden i Plan 714 till Sydney.)

Vidare till ytterliggare en rad tempel; Preah Neak Pean, Ta Som, Eastern Mebon och Pre Rup för att sedan återvända till hotellet och vila under dagens varmaste timmar.

Sällan har jag upplevt värme så påtaglig som här. Det är som att gå omkring med en hårtork med fullt pådrag rätt in i munnen!

Det skulle bli Temple of Angkor för hela slanten idag. Vi startade eftermiddagspasset med templet Banteay Kdei för att sedan ta oss an - dagens höjdpunkt - Ta Prohm.
Överallt i templet har rötterna till enorma träd ätit sig in i templet. Oerhört spektakulärt och inte undra på att detta var en idealisk inspelningsplats för filmen Tomb Rider.

På vägen tillbaka till Siem Reap passerade vi en rad mindre tempel och avslutningsvis klättrade jag upp på berget Bakheng för att se solen gå ner över Kambodja.

Vilken dag!

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Angkor, tempel, Tomb Raider

Han Solo i Siem Reap

Solen gick precis ner över Siem Reap, Kambodja, när Vietnamese Airlines 846 från Ha Noi taxade in och värmen träffa mig som ett Expresståg när dörren öppnades!

Jag hade förbokat hotel från Ha Noi, men ingen som skulle hämta mig - det brukar lösa sig.

- Var ska du, frågade första killen som mötte mig utanför flygplatsen.
- Till Mekong Angkor Palace.
- Mitt namn är Han Solo och jag kan köra dig dit på min Honda Dream 125.
- Perfekt, sa jag.

Efter fem minuter hade vi bestämt att han skulle vara min guide under helgen, och en timme senare slog vi oss ner för att käka middag tillsammans och planera helgen.
Restaurangen - ett ställe drygt tre kilometer utanför stan - hade en rätt på menyn; en Kambodjansk variant av HotPot. Massor av grönsaker, nudlar och kött ner i en kokande buljong. Jag frågade vad det var för kött och Ha Solo svarade att det var nötkött. Men, jag har ätit hund för många gånger för känna igen smaken. Soppan var underbar och upplägget för helgen han presenterade var strålande. Givetvis en rundtur bland ruinerna i Angkor, men också besök i byar runt Siem Reap för att träffa hans släkt och vänner, en flytande by i sjön Tonlé Sap Lake och "något" ställe 2 mil bort.

På vägen tillbaka till mitt hotel var det uppenbarligen fest överallt och Han Solo berättade att nu på söndag firar man Nyår i Kambodja och folk hade redan börjat värma upp.

Jag kom i säng runt tolv för att möta nästa dag redan vid fem-tiden.
Temples of Angkor väntar!

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Siem Reap, Kambodja, Angkor Wat, Vietnamese Airlines, Honda

En Klagokör i Umeå

I samband med årets upplaga av MADE-festivalen den 7-10 maj, på NorrlandsOperan, kommer Umeå att få sin egna Klagokör!

Idén till Klagokören kommer från de Helsingforsbaserade konstnärerna Tellervo Kalleinen och Oliver Kochta-Kalleinen. Sedan de första gången prövade sitt koncept i Birmingham 2005, har de kunnat konstatera att klagandet är en folkrörelse att räkna med! Mängder av invånare i olika städer har hört av sig till dem för att be om hjälp med skapandet av en egen Klagokör. Ofta med motiveringen att just deras stad är befolkad av ovanligt många eller extra begåvade klagare.

I dag finns det cirka femton Klagokörer på olika håll i världen och de blir fler hela tiden! St. Petersburg, Pittsburgh, Helsingfors och Hamburg är bara några av de platser där projektet redan har genomförts. (Läs mer på Complaints Choir hemsida.)

Totalt har det blivit 123 klagomål från Umeås invånare och 40 stycken har anmält sitt intresse att delta i Klagokören. Repetionsarbetet är nu i full gång, under ledning av Mats Larsson Gothe, som skriver musiken, och Kjell Oscarsson som guidar deltagarna i körsångens mysterium.

Premiär för Umeås Klagokör blir den 7 maj i samband med invigningen av MADE-festivalen.

Tina

MADE har nått målet! Läs artikel publicerad i Västerbottens Folkblad den 7 mars.
Läs även andra bloggares åsikter om klaga, Umeå, kör, MADE

Rose i Vita kuben

Tracey Rose är född 1974 i Durban, Sydafrika och är verksam i Johannesburg. Hon har, sedan sina studier, snabbt vuxit till att utgöra en internationellt slagkraftig konstnär som världen frågar efter. Rose är dock noggrann med de sammanhang hon väljer att delta i.

Så här säger hon själv om detta:
“Att arbeta med konst är som resa – varje steg, varje process, varje dilemma måste arbetas igenom. Det har funnits perioder då jag känt mig pressad att göra en mängd olika saker samtidigt, men nu tar jag ett steg i taget. När du gör ett konstverk är det inte så att du bara gör något för stunden, du bidrar i själva verket till den totala konsthistorien.”

Rose använder ofta sig själv och sin kropp för att gestalta identitet, ras- och genusfrågor. Hon arbetar främst med fotografi, performance och video. I Vita kuben visar Tracey Rose sin film.

Utställningen pågår till och med 28 april.

Tina

Läs även andra bloggares åsikter om fotografi, performance, video

Bakom styret

Att Ha Noi är en stad med intensiv trafik är ingen nyhet. Förutom alla träffar man får om man söker på "Hanoi Traffic" på YouTube, så kommer ytterliggare ett exempel på hur vardagen bakom styret på en Honda Wave kan se ut i centrala Ha Noi.

Korsningen Hang Bo och Hang Luong Van Can, strax innan lunch onsdag den 9 april.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om traffic, Hanoi, Honda
Jag har placerat min blogg i Umeå på bloggkartan.se

Indefinitely

Vernissage på Ryllega Gallery, 1A Trang Tien, Ha Noi.

En stark installation - Indefinitely - av konstnären Nguyen Tran Nam, som kvällen till ära bjöd på ett performance.

Så här skriver Nguyen Tran Nam om installationen:
"Indefinitely, glossy and heavily life is covered b a fake silence. Borders are not fixed to be right or wrong, beautiful or ugly. New images replace the old ones. My work was built by my thought about commitment in relationship, about the movings over and over of memory and about the gradually disappearance of the past..."

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Ryllega Gallery, Nguyen Tran Nam, installation

Where do YOU go next?

Hur ser det verkligen ut bakom turistbyråernas glänsande broschyrer och annonser med förledande landskap och romantiserande vyer? Bakom vårt sökandet efter det perfekta äventyret?

På det ideella galleriet och bokshopen Bookworm ställer Nguyen Thu Ha ut sin installation "Where do YOU go next?".

Ha om sin installation:
"For many countries Tourism offers enormous economic benfits. To attract tourists and their money they have to explore marketing avenues...advertise cheap airfares, luxury resorts, Eco tourism, World heritage listings, historical sites, use mulit media to seduce with images etc, etc, etc...but once there the tourist might begin to be see other realities and come to understand what lies beyond the brochures and their digitally brushed images. They might begin to understand the living culture, look past the scenery into the lives of the inhabitants."

Christofer

Bát Tràng

Med boken "Traditional Pottery Village - a self-guided walk" i handen tog jag mig runt i keramikbyn Bát Tràng, 10 km sydöst om Ha Noi.
Byn har specialiserat sig på keramiktillverkning och produktionen exporteras främst till Ha Noi. Efter ett tags letande bland trånga gränder kom jag slutligen fram till utflyktens mål; Vietnams högsta vas!

Mästare Le Minh Ngoc (f. 1972) blev rikskändis när han 2003 designade och tillverkade den högsta vasen någonsin i Vietnam. Den ståtliga pjäsen mäter 3,2 meter och står placerad i familjens hus. Le Minh Ngoc gjorde ett försök 2004 att slå det kinesiska rekorden (3,6 m) genom att tillverka en vas som skulle mäta 4,2 meter, tyvärr misslyckades försöket.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om keramik, Bat Trang, vas

Etting Motorsport

Tre deltävlingar återstår i årets upplaga av SuperCupen; Vara, Motala och Hässleholm.

Det ska bli ett sant nöje att få kliva ner i högerstolen på Krister Etting Motorsports Golf III Grupp H 2,0 GTI 16v Etanol och jaga placeringar i kommande Rally tävlingar.

Co-Drivern

Läs även andra bloggares åsikter om Krister Etting Motorsport, Rally, SuperCupen, Co-driver

RUN!

Att Gnarles Barkleys senast låt Run är hit-of-the-day i Ha Noi är inte svårt att förstå.

Det samma gäller IFK Umeå Badminton. Fanan högt IFK!

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om run, Barkley, IFK Umeå

Lenin

Rätta mig om jag har fel, men enligt vietnameserna så är detta det enda monument som finns kvar från en svunnen tid; Lenin statyn i Nguyen Thai Hoc, Ha Noi.

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om Lenin, monument, staty

VTV 2

Matematik.
Ett spännande ämne som har bästa sändningtid i VTV2 i Vietnam.
Lördagkväll mellan 20-21. Kan det bli bättre?

Christofer

Läs även andra bloggares åsikter om matematik, TV, lördagkväll

Van Phuc

Femton kilometer väster om Ha Noi centrum ligger byn Van Phuc - Silkvillage - berömt för sin silkproduktion.
Som ett lock över byn ligger ljudet från vävstolarna som producerar kilometer efter kilometer av högkvalitativt silke.

"The hum of looms and sewing machines whirs onto the streets, 10 years ago there were hundreds of machines, now they number in their thousands."

Christofer

PS: Robert Kubica tar Pole-Position i Gulf Air Bahrain Grand Prix. Vilket lopp den kan bli! DS

Ethnology

Ett av mina favoritmuseer är Vietnam Museum of Ethnology. Ett museum som på ett spännande och tillgängligt sätt lyfter fram flertalet av Vietnams 54 olika minoriteter.

I parken bakom museet har man rekonstruerat ett antal olika byggnader som representera olika etniska grupper från olika delar av Vietnam. Det mest spektakulära huset är det 19 meter höga Communal House, som under 71 dagar 2003 bygdes av 29 stycken invånare (Bahnar people) från byn Kon Rbang i centrala höglandet av Vietnam.

Christofer