En framtida mötesplats och vilobänk

- Oj, oj, oj vad jag har varit trött, och är väl egentligen fortfarande.

Igår - läs fredag - blev allting klart. Plötsligt, när allt var på plats bestämde jag mig för att inte sandpappra nåt mer; jag tyckte det kunde räcka. Det blev faktiskt skitbra!

Platsen är förvisso bedrövlig, har försökt få dem att röja runt skulpturen och fixa till marken, men det verkar som jag får lov att glömma såna tankar. Jag tänker inte hänga läpp för det. Detta är inte den permanenta placeringen heller, en ny gigantisk
skulpturpark är under uppbyggnad och där kommer det att se annorlunda ut - hoppas jag.

Skulpturen är i alla fall jättebra och många gillar den. Jag tror den kommer att bli en framtida mötesplats och vilobänk. Den har redan använts på det viset. Jag har också förklarat för ledningen att jag vill att den används och därfor får en sådan placering i framtiden.


Det är lustigt, vietnameserna har tagit till sig skulpturen väldigt omedelbart. Nu har också de andra förstått att det är ett bra verk. Ett äldre amerikanskt skulptur par åkte hem häromdan (de driver själva symposier och liknande), men jag har inte pratat speciellt mycket med dem, men de kom fram och tackade för mitt arbete och sa att de var imponerade. Jag tror många från början undrade på vilken nivå jag befann mig, men det har definitivt ändrats.

Idag har vi haft signing ceremony på förmiddan. Trodde man skulle kunna vila lite, men icke det inte. Därefter var det brölloppslunch. På eftermiddgan åkte jag in och hämtade min nysydda Ao Dai. Den är jättefin och sitter perfekt. Jag ska ha den på avslutningen imorgon.

Tina