Raskens & Borkafjället

Jag minns hur jag som nio-åring med stor spänning och inlevelse följde TV-serien Raskens med Sven Wollter i huvudrollen.
I slutet av Vilhelm Mobergs berättelsen träffar Raskens sin gamle vän Klangen som står längs en landsväg, mitt i smällkalla vintern, och håller på att frysa häcken av sig. Klangen har rasat genom alla register och lever på livets gräns som utblottad luffare. Innan man skiljs åt erbjuder Raskens sina storstövlar; Klangen får Raskens fina, varma läderstövlar medans Raskens tar han om Klangens fullständigt söndertrasade skor. Detta byte får som bekant ödesdigra konsekvenser...

Borkafjället mäter 1310 meter över havet och ligger några kilometers stadig vandring från Kittelfjäll.

Vädret var klart. Myggen ihärdiga. Målet var att bestiga Borkafjället.

Ett par kilometer in på vandringsleden lossnade en lite del av sulan på mina skor. Jag gjorde ingen större notis kring detta; ett par rejäla vandringskängor som varit med på åtskilliga vandringar skulle tåla några timmars juli-fjäll-vandring.
Några kilometer senare, uppe på bergskammen med Borkafjällets topp inom räckhåll, var dock det roliga slut. Mina kängor hade inom loppet av en halvtimme förvandlats till en skrämmande lik kopia av Klangens skor.
Det som fanns kvar av kängorna landade i en torrlagd bäckfåra några hundra meter från toppen och i strumplästen var det bara att börja styra tillbaka mot Kittelfjäll.
(På bilden ser man Kittelfjäll i bakgrunden.)

Ni som någon gång vandrat i fjällen vet att man förr eller senare måste korsa en myr, vada genom en mindre bäck, hoppa på tuvor mellan dypölar, ta sig genom ris och snår...

Christofer

Som man säger i Norge: Ut på tur - aldrig sur!